En del kanske undrar över alla vägskyltarna i byn och varför vägarna heter som de gör. Varför heter det Mias gränd, Kokargränd osv?

Förutom att tala om vart vägen leder kan vägnamnen också ge inblickar i byns historia och ge byn en ny identitet. De kan också berätta om människor och förhållanden från förr i tiden.

DE ÄLDSTA VÄGARNA

GAMMELLANDSVÄGEN
Detta är den äldsta vägen i Sikeå by. Den omnämns redan 1350 i Hälsingelagen som Nordstigen och på 1600-talet kallas den Allmannavägen. Efter denna väg fanns Gästgivargårdarna för vägfarande och en sådan finns i korsningen mellan Gammellandsvägen och Brännstavägen. 1694 färdades Karl XI och 1752 Adolf Fredrik efter denna väg på sina Eriksgator genom Sverige. Vägen går att färdas från Strandbergsbacken i Rickleå, ovanför bebyggelsen i Legdeå fram till E-4an genom byn.

KROGSVÄNGEN
1759 började vägen mellan hamnen och Bruket i Edfastmark att byggas. Den gick då över Sikaberget och i korsningen med Gammellandsvägen låg under långa perioder en krog, Sikakrogen. 1786 omnämns krogen vid avrättningen av Per Larsson och Jonas Flark från Överklinten, vilka dömts till döden för det sk Lia-mordet i Brattliden. Inte långt från krogen låg avrättningsplatsen.(Vid vägskälet till Legdeviken).

BRUKSVÄGEN
Vägen byggdes 1759 som den förbindelse bruket måste ha från Robertsfors ner till hamnen i Sikeå. Tidigare hade det inte funnits någon körväg mellan Robertsfors och Sikeå, utan vägen gick från Rickleå längs Rickleån till dåvarande Edfastmark (Robertsfors).

KUSTLANDSVÄGEN
Gammellandsvägen fick 1865 denna nya sträckning genom byn.

ÖVRIGA VÄGAR, ger anvisning om vart vägen bär

HAMNVÄGEN
Vägen byggdes på 1930-talet och ersatte då vägen över berget.

BRÄNNSTAVÄGEN
Vägen fick denna sträckning 1955 då biltrafiken och även busstrafik genom byn gjorde den gamla vägen, som gick över gårdstomterna, otidsenlig. Namnet Brännstan kan kanske härledas från de s k Brännhällorna nere vid hamnen.

SLÄTTBÄCKSVÄGEN
Slättbäcken – bäcken över slättorna, eller över den s k storslättan har gett namn åt denna väg. Slättbäcken delas sedan i Ståbäcken och Kvarnbäcken längre upp mot byn.

VARVSVÄGEN
Vägen till f d Varvet på Stora Getskär. Varvet var med vissa avbrott i drift mellan 1811 och 1886. Där byggdes 1880 det största fartyg som hittills byggts i Västerbotten – barkskeppet Stavanger – ca 60 meter långt.

JÄMMERDALSVÄGEN
Jämmerdalsvägen byggdes 1934 och gick ner till Sikeås “fattigkvarter” – Jämmerdalen. De små husen, som då beboddes av fattiga arbetare med många barn, av änkor och ensamstående, kan än i dag vittna om den tiden.

GENVÄGEN
Vägen kom till efter det att skolan i Sikeå hamn byggts 1908. Den benämns Genvägen i ett byaprotokoll från 1900-talets början.

BERGNÄSVÄGEN – vägen till Bergnäs.

AFFÄRSVÄGEN
Affärsvägen förenar Gammellandsvägen med Kustlandsvägen. Den kallas Affärsvägen eftersom den passerar den plats där den sista livsmedelsaffären i Sikeå-Legdeå låg. Affären startades på 1920-talet av Karin Bäcklund och upphörde efter en brand 1985.

GRÄNDER, berättar om gamla yrken som funnits i byn eller påminner om personer som bott här.

KOKARGRÄND
Gränden har fått namn efter kokare Anton Karlsson vid sulfitfabriken i Robertsfors. Huset där kokarn bodde är borta, men det låg på samma tomt som det lilla gula huset i korsningen Kokargränd – Stenhuggargränd. Vid Kokargränd finns också Innerkokarn och Ytterkokarn – två – åtminstone tidigare – stora skidbackar för Brännstabarnen.

STENHUGGARGRÄND
Namnet kommer från den verksamhet som bedrevs i det blå huset efter vägen. Här bodde stenhuggare Jonas Öhman, som högg sten till husgrunder, vägtrummor mm som behövdes för den tidens byggen. Vägen byggdes 1934.

SKEPPARGRÄND
I 1800-talets Sikeå fanns det många som var skeppare på segelfartyg. Här bodde skepparen på utrikes sjöfart Lars Orrstiert och även skepparen Olle Holm. I granngården (Lennart Nilssons) fanns skepparen Mårten Tjernström och sedan också skeppsbyggmästaren Olof Häggström. Andra 1800-talsskeppare i Sikeå var Robert Holmberg, Fredrik Häggström och Lars Åberg.

MASKINISTGRÄND
1900-talets Sikeå var de maskindrivna fartygens tid. Bogserbåtarna Sikeå, Robertsfors och John Jennings ägdes under olika perioder av Robertsfors AB och användes dels som hamnbogserare och dels för att dra timmer längs Norrlandskusten. På dessa båtar fanns vanligtvis en besättning bestående av skeppare, styrman, maskinist, eldare och en däcksman. En kocka skötte oftast hushållet ombord. Längs ner på Maskinistgränd bodde John Jennings maskinist Severin Johansson.

SKRÄDDARGRÄND
Här bodde skräddaren Karl Bohman som hade varit i Amerika och kunde berätta många historier om livet i stora världen. Hustrun var en trogen lyssnerska som alltid var lojal med sin man. “Ha’ du vöre ve’ om he’å’, Karl, ” var hennes stående kommentar till mannens ofta ganska fantastiska historier.

ROTEGRÄND
Rotegränd går till det ena av byns två soldatroten – Flankrotet. Av soldatrotet finns nu endast en förrådsbod kvar.

FLANKS GRÄND
Vägen leder bl a till Flanks gård, där den siste indelte soldaten i Sikeå, Johan Edvard Flank, bodde.

MIAS GRÄND
Mia eller Maria Söderlund, som hon egentligen hette, hade haft engelska sjukan och blivit rörelse-hindrad. Folk menade att Mia fått sin skada genom att sitta på det kalla golvet i bagarstugan (Varvsstugan) där hennes mor arbetade som bagerska. Mia bodde i det lilla röda huset på backen i början av Mias gränd. Mamman dog när Mia var ung och hennes pappa, som varit skräddare, blev tidigt oförmögen till arbete. Han såldes så småningom på fattigauktion och Mia fick klara sig själv. Hon hankade sig fram genom att hjälpa andra med bakning och annat.

RUNDA OLLES GRÄND
Runda Olle kallades timmermannen och pråmbyggaren Konrad Olofsson, eftersom han var lika lång som bred. “Fulle skjorta” – skulle man också kunna säga. Runda Olle bodde längst in i gränden.